Starwars med barnbarnen

Barnbarnen är heltokiga i Starwars. De har suttit kvällen lång och tittat på flygande plåtmanicker (de ser ut så), en rolig snubbe som liknar gamle Alf Henrikson men är grön och har lustiga öron, samt en robot som ser ut som en våra dammsugare. Handlingen är helt obegripligt men effekterna och maskinerna helt fantastiska. De Onda, som liksom lite påminner om de Konfedererade i Nordamerikanska inbördeskriget (det var på 1800-talet: se president Abraham Lincoln), har officerare i tyrolerdräkt. Hmm.
De Goda tycks på gängse amerikanskt sätt vara fritidsklädda under alla rymdkostymer. en och annan har slängkappa. Slängkappa är snyggt. Den Onde själv ser ut som en blandning av Läderlappen och en skalbagge och är måttligt imponerande, men en hejjare att slåss med strålsvärd. Och musiken är pampig! Nu skall jag se om Wikipedia vet mera om The Force och allt det där. Det är viktigt att förstå barnbarnens upplevelser!

Omgörning

Vi håller på att omdisponera gamla= låga huset. Iris musiksektion tar över mot söder och jag får ett arbetsrum mot norr. Det är ett oändligt bärande, men till slut skall vi bära hem hela projektet!
Och få en ordning och effektivitet i hemmet som vi längtat länge efter...

Bröllop i Västerbotten

Vi har varit på Stort Norrländskt Bröllop, i ortodox ordning dessutom! Efter c åtta timmars körning genom ett svindlande vackert Sommarnorrland landade vi i gästfrihet, värme och god gemenskap. Samt mycket god mat... Och goda sommarmöten också med dem vi möter resten av året.
Och nu har de tu blivit ett, Iris och jag har sett en del av Sverige som var ny för oss, och vi har återvänt
berikade och glada hem, med friskare ögon och förnyad kreativitet! /2009 08 12

Mors kusin Toffy, farväl...

I förmiddags ringde morbor från Muurla och berättade att allas vår "Toffy", Christoffer H Ericsson, gått ur tiden . Livet stannade upp , och minnena kom. Ännu ett band bakåt har alltså brustit.
Här är en länk med en översikt över hans liv, med alla reservationer för att jag inte kan kolla
fakta i den...
Jag är tacksam för hans böcker, om antiken om sjöfart marinarkeolgi och nutidshistoria, och hoppas att de som inte kom ut medan han levde får komma ut efterhand. Jag kommer att sakna honom.
Evig åminnelse!

Att ha barnbarn

är en glädje som Helena och Richard givit Iris och mig. Två pigga pojkar, 7 och 5 år, och en mycket charmig och medveten treårig flicka uppfyller vår värld, med mor, barnens mostrar och bekanta.
En riktig klassisk svensk sommar på sitt bästa!
Tack till alla goda gåvors Givare, nu och alltid...

Välkommen, Benjamin! Släkten växer nästan i real time!

Ser just nu på Facebook att Fredrik Boethius och hans Marina har fått sin förstfödde: Benjamin!
Grattis, föräldrar! Hårt jobb och mycket av livets bästa kommer med barnen!
Och grattis till farfar Jan Eric och gammalfarfar Nalle, som jag redan gratulerat nedan!
fM

Morbror fyller 89!

Jan Fredrik Boethius, bror till min mor och son till Axel och Madeleine (Majlen) Boethius föddes för 89 år sedan, räknat från i morgon, 22 juli. Morbror har alltid varit en viktig del av mitt liv, först, på barns vis tagen för självklar,sedan med allt större uppskattning. Morbror har skött sin hälsa och fört ett aktivt liv, vilket gett honom dessa många år. Vid denna ålder kan man inte ta saker för givna, men jag ber och hoppas att få uppleva flera år ännu i samtal och samvaro med "morbror Nalle"! GRATTIS! -och god fortsättning med livet på det vackra Träskvik, tillsammans med din Marianne vid din sida, säger dottersonen
f Mikael!

Förlovning!

GRATULERAR, Elisabet och Anders!
Detta hör väl till de gladaste nyheter en familj kan få!
Två vackra hjärtan har funnit att de klappar i takt
och vill fortsätta därmed i varandras sällskap,
med sikte på att bygga en gemensam framtid, familj och efterkommande.

Det är stort, glädjeladdat och mycket förväntansfullt!
Föräldrar återupplever sin ungdoms lycka i de unga tu.
Omgivning och bekanta gläds, kanske lite avundas...

Elisabet heter alltså Liljeström i efternamn, och är vår dotter;
Anders, som liksom Elisabet bor i Lund, heter Andrae * i efternamn
och har redan gjort ett varmt och gott intryck på sina svärföräldrar in spe.

-Vi var bjudna på kaffe-efter-lunch till Anders föräldrar i Uppsala igår.
Två intensiva och roliga timmar, med ett par som vi ser fram emot att få lära känna allt bättre. Och blåbärstårtan var mycket god!

*Sonsonson till den berömda orientalisten och Muhammedkännare
biskop Tor Andrae av Linköping.
För mig som dock är arabist, om än i liten skala,
är detta ett roligt bakgrundsfaktum!

Presentation!

Nu har jag startat en blogg - igen!

Denna sida är avsedd som webb-loggbok.
Ni får reda på vad som händer mig, Iris och familjen, i lämpligt urval -och lagom förskönat.
Dessutom lite vad jag tycker!
Vill ni veta mera om vad jag tycker- och det gör jag! så klickar ni - med bävan eller entusiasm- på http://fathermikael.blogspot.com/
Skyll er själva sedan, ty där skriver jag nämligen -åtminstone från och med nu-
inlägg om frågor som är viktiga/ roliga/angelägna för mig och där jag tycker att jag bör tycka. Om det mesta behöver jag lyckligtvis inte skriva: det görs redan, stundom bättre, av andra.
Och i andra fall har jag inte hunnit få ihop krutet ännu. Eller avstår. Av skäl som jag finner rimliga.
På http://fathermikael.wordpress.com/ skriver jag familjenytt på engelska.
Alla talar ju inte svenska än.
På http://www.mikaelrapport.blogspot.com
-där du läser nu! -tänker jag ha löpande rapportering: kan Carl Bildt, så kan jag!
Dessutom är en VÄXTBLOGG i vardande:
irisochmikaelsvaxtligheter.wordpress.com
Välkommen på trädgårdsbesök, när vädret är lämpligt!

Den bloggdrivne läsaren märker att jag här använder Blogspot:
vår utrikesminister däremot Wordpress
(och jag med, i andra bloggar, se ovan!) Hvafalls?
Skälen är tre:
1 omväxling,
2 övning, som borde ge ...
3.... insikt i hur de två miljöerna förhåller sig till varandra.Vad är de bäst på? Vilken kan man ställa till med mest konster i? Vilken är enklast att diskuterai? Det vill jag veta!


Här kommer inte en tirad om hur besvärliga inloggningar i blogspot (och facebook!) kan bli! ;)
Åtminstone för mig. Jag konstaterar faktum, och hoppas att jag överlever!
"Ansiktsboken" är förresten extra kul: jag måste logga in en gång, för att bli nekad!
-sedan en gång till med exakt samma id och lösen!- och då!, då får jag vara med, så sakteliga, så sakteliga...
Facebook har för mig gett slow computing ett ansikte.
I kvällför förta gången går det så fort som man tänker sig att det ska, och jag är mycket tacksam för det.
Å andra sidan -det som är viktigt kanske kan få tid?
Människor är viktiga!
Tänk så många goda kontakter Facebook hjälpt mig knyta an igen!
Kanske är det som med slow food: långsamt är godast?
Vi tar det lugnt!
fM